Ska jag sova ensam i natt?

Sedan april 2009 har jag bott i Uppsala. Alltså, verkligen bott bott, och inte bara sovit där. 
Sedan november 2007 har jag varit tillsammans med honom jag idag kallar min man. 

Differansen mellan de tidpunkterna bodde vi alltså inte ihop. Utan hade varsin lägenhet, med varsin säng.
Sen flyttade jag in och vi fick en lägenhet och en säng. Det har gjort att vi oftast sover tillsammans. I vår lägenhet och i vår säng.


Denna vecka är vi splittrade. Delade. På olika ställen. Han på landet och jag i stan. Han bort, jag hemma. Jag längtar redan till att det är vi är på samma plats, samtidigt som jag tycker det är lite skönt att få lite egen tid. En slags tid som jag tror kommer att bli allt mer dyrbar inom en snar framtid.
För övrigt är himlen blå och livet växer i mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0