misswar

Efter en 13 timmars snabbvisit hos min syster i Sundsvall känner jag mig som ny, och pepp inför våren, för köksrenovering, för barn, för vänners bröllop och för jobb. Trots att besöket hos syster inte blev längre än 13 timmar så var det uppiggande och behövande och det kändes inte heller så kort. Vi hann prata ut om både ditten och datten och uppdatera varandra om vad som händer i våra liv ordentligt.

Nu kommer jag med spänning följa Systers nya ansvar, att ta hand om vår hund fram till påsk. Det kommer hon klara galant, och om jag förstått det rätt så kommer hon i sin tur får både sällskap och hjälp av sina kursare.

Ansvar, för tillfället funderar jag mycket på ansvar. Det kommande ansvar vi kommer att få. Det ansvar jag har för mitt arbete och ansvar man (du, jag och vi) tar för saker och ting fastän man inte alltid behöver, samtidigt som man vissa gånger smiter från ansvar. Vad är ansvar? Varför känns det vissa gånger så bra och så viktigt, medan det samtigt känns läskigt, främande och något man helst vill hålla på en replängds avstånd?

Ansvar. Vad tänker du då?

För övrigt är trams och skitsnack viktiga saker här i livet.