Språkspionen
Säg vad du tycker, är det bra eller dåligt skrivet!
- Ja, det är Erika. Mmm. Jaha. Det är bara jag. Nej, precis. Tack. Hej.
Ett problem med att en person idag har flera telefoner och telefonnummer är att man mitt i ett samtal kan bli avbruten. Det ringer i den andra telefonen.
- Vänta, det ringer, ska bara svara.
-Hej, kan jag ringa dig om en stund?
- Nu är jag tillbaka igen, var var vi?
Naturligtvis kan jag inte låta bli att lyssna på vad som sägs på andra sidan luren. Inte heller kan jag låta bli att lyssna på vad som sägs i sätena bakom mig på tåget.
- Hur går det för dig att pendla?
- Jo då, det går bra, det är lite jobbigt att åka så tidigt bara.
- Hur tidigt måste du gå?
- Kvart över sex går bussen från station.
Roligare saker har jag hört. För visst är jag inte ensam om att lyssna på andra? Att tjuvlyssna. Att råka höra vad andra pratar om. Ibland går det bara inte att låta bli att lyssna på vad människorna runt om kring pratar om. Ibland vill man höra mer. Fast ibland vill man helst slippa. Jag hade gärna missat storyn om tjejen som blev magpumpad efter att ha druckit lite för mycket. Vi är bara människor. Vi kan inte stänga av hörsel. Vi kan inte blunda med öronen. Därför hör vi det som sägs runt omkring oss. Även om vi inte kommer ihåg allt. - Mycket ska man höra innan öronen trillar av, säger de Bamsetidningarna och mycket får man höra. På olika sätt, i olika tonlägen, vid olika tillfällen.
- Sa han att vi är glada för er skull?
- Bara vi får in över 20 000 kr så är det bra. Då är vi nöjda. Det första säger han lågmält och med mycket känsla i rösten, riktat bara till mig, bara jag förstår vad det är han menar, Marcus. För att sekunden senare fortsätta, precis som vanligt med sin glada stämma och självklarhet i rösten, att prata om hur mycket pengar som kom in på dagens försäljning. Det gjorde han därför att vi pratar på olika sätt när vi pratar med olika människor. När vi pratar med barn pratar vi på ett sätt. Med chefen på ett annat. När vi pratar om hushållsarbete pratar vi på ett sätt och när vi pratar om någon vi inte känner på ett fjärde sätt. När vi pratar inför människor pratar vi på ett sätt och när vi viskar formulerar vi oss på ytterligare ett.
Idag är vi mer eller mindre beroende av mobiltelefoner. De är alltid med oss. Vi pratar hellre i mobiltelefon när vi sitter på bussen än med grannen. Att avbryta ett samtal med en vän för att det plötsligt ringer i mobiltelefonen är inte ovanligt.
-Vad tror du om det här? Skulle de passa till Johan i julklapp?
-De bruna tror jag mer på. Ja det är Miriam. Hej! Jag är på stan och köper julklappar med Åsa. Ja, det kan jag. Vi hörs då. Hej. Ja, jag tror mer på de bruna än de röda till Johan.
Att effektivt lyssna på människorna i sin omgivning är intressant. Inte att lyssna på vad det pratar om, utan lyssna på hur de pratar. Hur pratar du?
- Ja, det är Erika. Mmm. Jaha. Det är bara jag. Nej, precis. Tack. Hej.
Ett problem med att en person idag har flera telefoner och telefonnummer är att man mitt i ett samtal kan bli avbruten. Det ringer i den andra telefonen.
- Vänta, det ringer, ska bara svara.
-Hej, kan jag ringa dig om en stund?
- Nu är jag tillbaka igen, var var vi?
Naturligtvis kan jag inte låta bli att lyssna på vad som sägs på andra sidan luren. Inte heller kan jag låta bli att lyssna på vad som sägs i sätena bakom mig på tåget.
- Hur går det för dig att pendla?
- Jo då, det går bra, det är lite jobbigt att åka så tidigt bara.
- Hur tidigt måste du gå?
- Kvart över sex går bussen från station.
Roligare saker har jag hört. För visst är jag inte ensam om att lyssna på andra? Att tjuvlyssna. Att råka höra vad andra pratar om. Ibland går det bara inte att låta bli att lyssna på vad människorna runt om kring pratar om. Ibland vill man höra mer. Fast ibland vill man helst slippa. Jag hade gärna missat storyn om tjejen som blev magpumpad efter att ha druckit lite för mycket. Vi är bara människor. Vi kan inte stänga av hörsel. Vi kan inte blunda med öronen. Därför hör vi det som sägs runt omkring oss. Även om vi inte kommer ihåg allt. - Mycket ska man höra innan öronen trillar av, säger de Bamsetidningarna och mycket får man höra. På olika sätt, i olika tonlägen, vid olika tillfällen.
- Sa han att vi är glada för er skull?
- Bara vi får in över 20 000 kr så är det bra. Då är vi nöjda. Det första säger han lågmält och med mycket känsla i rösten, riktat bara till mig, bara jag förstår vad det är han menar, Marcus. För att sekunden senare fortsätta, precis som vanligt med sin glada stämma och självklarhet i rösten, att prata om hur mycket pengar som kom in på dagens försäljning. Det gjorde han därför att vi pratar på olika sätt när vi pratar med olika människor. När vi pratar med barn pratar vi på ett sätt. Med chefen på ett annat. När vi pratar om hushållsarbete pratar vi på ett sätt och när vi pratar om någon vi inte känner på ett fjärde sätt. När vi pratar inför människor pratar vi på ett sätt och när vi viskar formulerar vi oss på ytterligare ett.
Idag är vi mer eller mindre beroende av mobiltelefoner. De är alltid med oss. Vi pratar hellre i mobiltelefon när vi sitter på bussen än med grannen. Att avbryta ett samtal med en vän för att det plötsligt ringer i mobiltelefonen är inte ovanligt.
-Vad tror du om det här? Skulle de passa till Johan i julklapp?
-De bruna tror jag mer på. Ja det är Miriam. Hej! Jag är på stan och köper julklappar med Åsa. Ja, det kan jag. Vi hörs då. Hej. Ja, jag tror mer på de bruna än de röda till Johan.
Att effektivt lyssna på människorna i sin omgivning är intressant. Inte att lyssna på vad det pratar om, utan lyssna på hur de pratar. Hur pratar du?
Kommentarer
Trackback
