Artisttolkningar ala Per Demervall

Senaste tiden har jag levt i en bubbla av OS och social medier.
Jag har alltså brytt mig noll om melodifestivalen. Men lite har jag sett, det är svårt att undgå.
Jag tycker det är intressant att det ofta är mellanakterna som är de bästa. Hur kommer det sig?
Men i årets melodifestival finns det en sak jag lagt märke till och det är seriepresentationerna.

Jag gillar dom skarpt. Sånt här imponeras jag över.
Att illustratören dessutom  har tilllåtit att lägga ut dem webben blir jag ännu gladare av.
Spana in länkarna här så ser ni vad jag menar.

Artisterna i Malmö
Artisterna i Göteborg
Artisterna i Ö-vik
Artisterna i Sandviken

Alll creed till Illustratören Per Demervall


Så här har Per D. tolkat Salem al Fakir.  Bra, tycker jag!
Bilden hämtat från svt.se


På sin höjd kan jag tänka mig dammråttor

"Jag ska inte ha några husdjur när jag blir stor, på sin höjd dammråttor"

Så tänkte jag. Mycket och ofta, speciellt under gymnasietiden.
Hahaha, så gick det ju med det.

Jag som skulle kunna tänka mig en hund till. Fast inte nu. Sen. Kanske.
Jag är uppväxt med djur. Ganska många djur.

En sisodär 300 stycken.
Fast de flesta var ju i hagen, eller i ladugråden.
De mesta är pappas djur.
Och jag behövde inte bry mig om dem.
Men när jag var liten hade vi tre hundar och ett par katter inne (Eller? Mamma?).

Sen blev det en hund och en katt.
Sen flyttade Sixten in, och nu har de två katter. Jo, han flyttade in. Vi vet inte var har kommer ifrån.  
Hunden är densamma.
Det är pappas hund och mamma katter.
Katterna sover hos mamma. Hunden ligger bredvid pappa.

H gör upptäckter som han blir förvånad över:
"Din mamma är verkligen en nattuggla"
"Din mamma är verkligen en kattmänniska"

Men när jag flyttade hemifrån skulle jag inte ha några djur, på sin höjd kunde jag tänka mig dammråttor.
Här är jag nu.
Med en hund sovandes i sängen, och ett akvarium i vardagsrummet.
(Jo då, dammråttorna har jag också. Dammsuga är tråkigt.)

Fast, akvariumet är INTE mitt. Det tar jag inte ansvar för. Det får H göra själv!
Jag kan på min höjd mata fiskarna när han är borta.
Idag ångrar jag inte att vi köpte Malkolm, numer känd som Malcom, Macce, dogge, hunden, är hur mysig som helst.

Nu ligger han här bredvid mig, så nära mig så nära.
När jag pluggar (och bloggar).
Idag fyller han 1 år.

Malcom som liten liten valp. Han har förändrats...

 


Idag fyller han 1 år.

För övrigt har jag återfunnit ostbågar som en ny favorit. Chilistarka.

Jag tycker han klär bäst i mössa

OS-mössan är hetare än någonsin. Garnet tar slut i butikerna. Det finns två sätt att få den. Starta ett fondsparande hos nordea, eller virka själv.

På tv idag pratar man om OS-kläderna. Den braiga programledare-som-jag-för-tillfället-inte-kommer-ihåg-vad-han-heter säger att Ferry inte passar i mössan. Det säger jag ingenting om. Däremot tycker jag Johan Olsson passar mycket bättre i den klassiska OS-mössan och skidkläder än i kostym. Tur att han inte hade det i Vinterstudion den här gången. Och så tycker jag SVT har konstiga bilder på Marcus Hellner på deras medaljtavla.

Och visst är Anna Haag lite lik Helen Sjöholm?
Vad tänker ni på när ni ser på OS?

Vad med länkar det blev... Jag börjar öva på länkar... så kommer bilderna sen... kanske.


För övrigt undrar jag varför jag har ont i knät idag. Jag ramlade inte igår.

652

652 olästa inlägg/tweeds.

Och ändå har jag inte lagt in alla de jag skulle kunna tänka mig att följa i min RSS-läsare.
Att det är så många beror på att det är OS. Jag följer fyra OS-feeds som uppdaterar väldigt ofta. Typ allt.
De kan man för det mesta bara klicka bort. Nu har jag ägnat et stund åt att läsa igenom de mest intressanta. Då har jag ändå 58 olästa kvar. Det tar vi senare.

Fram till senare ska jag fortsätta med min hemtenta.

För övrigt tänder jag värmeljus. Då blir det varmt. Det därför de heter värmeljus och inte mysljus.

Jag övar.

Jag övar mig.
Men ibland så orkar jag helt enkelt inte.
Ibland sitter jag konstigt i soffan.
Ibland är det inte någon lampa tänd.
Jag övar mig på att kontrollera stavfel innan jag trycker på publicera.
Oftast går det inte så bra.

Som idag. Idag går ingenting bra.
Igår gick allt bra.
Inte idag.

Idag har jag varit ute i solen med hunden och lagt i en tvättmaskin, som är klar nu. Det är nästen det enda vettiga jag gjort. Appråpå det här med vettigt.

Den här vecka kommer handla om twitter, offentlighet och identitet.
Vad tycker du om twitter?
Vem följer du?

För övrigt ska jag ordna ett års kala på fredag.

Jag är numera en liten OS-nörd.

Jag sitter vaken.
H sover. 

Jag har suttit och tittat på skidåkning. Och curling. Och Skidåkning.
Jag har nog sett alla skidåkning, skidskytte och nästan alla alpina lopp.
TYp.
Jag har i alla fall sett alla medaljer,
Det sjukt att man kan sitta och se det i realtid. Coolt med all teknik. 

Jag vet egentligen inte om jag gillar det. Det här med att OS går  i Vancover. Jag vänder på dygnet. Hur ska det här?
Det finns så många tankar i min hjärna med kring OS och alls insatser. tävlandes, coacher. reportare, programledare och allt annat. Men jag vill inte ha en OS-blogg. Jag vill ha en tyckar blogg. Men jag tycker inte så mycket här.  Vad vill ni läsa om?

För övrigt
blir det nog en slappar söndag. Vad gör du?


Det här med konståkning

Jag brukar sitta som klistrad när det är konståkning på tv. EM eller VM brukar inte spela någon roll. Jag tycker det är oerhört vackert att titta på. Jag har som vanligt inte så stor koll, på vem som är favorit, och vilka som åker ihop. Jag tycker det är fin musik, vackra kläder och häftiga, mäktiga framträdanden. Men i år har någonting hänt. Skidorna har tagit allt min uppmärksamhet. Som tur är har svt uppdaterad mig, även om jag tycker att det ibland blir lite väl mycket) via RSS-läsaren och svt.se/os.

Jag vet nu att många inte gillar konståkning. Gör du det? Gör du det inte? Varför? Varför inte?
Just nu gläds vi med Haags silver, medlidande för Kallas fall.

För övrigt
undrar jag om ni föredrar länkar eller inte länkar?

Hund och Facebook

Jag brukar ha hyfsad koll på vädret, vad det ska bli för väder. Nåt som jag lärt mig hemifrån.

Men senaste dagarna har jag bara tittat på OS. Bara brytt mig om OS-rapporteringen. Bott i en bubbla.
Gissa om jag blev förvånad idag när jag klev ut och det var fullt med snö ute. Ja, ny snö alltså, så snö som inte fanns där igår.

Då går det inte att gå en normal promenad med dogge. Han varken hör eller ser sin matte. Det enda som gäller är spåren i snön. Spåra spåra spåra.


Jag funderar på det där med Facebook. Jag undrar, vem är den person du har mest kontkat med via Facebook?
Vilken är facebooks största fördel? Utnyttjar du den?

För övrigt
bakade jag kakor igår. Mjölkfria.


En vettig människa

En vettig människa skulle ha gått och lagt sig vid tio-tiden idag. Om man, som jag gjorde idag, klev upp i tid och tänkt göra det imorgon med.
En vettig människa skulle se till att äta regelbundet, och inte, som jag gjorde nu på kvällen, vänta sex timmar mellan målen.
En vettig människa skulle stava sin inlägg rätt, och inte, som jag göra i var och varannat ord, stava fel.
En vettig människa skulle veta vad de ska göra imorgon, och inte som jag, ha noll koll.
En vettig människa skulle ha vett att veta när det är ok att prata, och ok att vara tyst.
En vettig människa, ja vad skulle den göra nu?

Jag bloggar, och tittar på OS, och ser till att klistra in mina recept i en klippbok.

Frågan, kvarstår, är jag en vettig människa : ?

För övrigt behöver jag inte längre en kökstermometer i namnsdagspresent. Jag köpte en i tisdags.






Igår, imorgon, idag.

Igår skrev jag att jag troligtvis skulle få besök av våra två inneboeenden. Men, den ena skolkade och åkte hem. Den andra sitter här bredvid mig och tycker jag är en tråkig storsyster.

Igår satt jag framför två damer på bussen. De tyckte att biljettsystemet på stadsbussarna är jättebra. Och att 15 kr/resan är bra pris. Jättebra fungerade det.

Igår hade jag en bra föreläsning. En sån borde vi haft i Eskilstuna. Eller så var den bra, för jag haft en precis likadan, fast misslyckad föreläsning i Eskilstuna.

Imorgon är det fredag.

Idag har än så länge varit en ganska bra dag.

För övrigt
vill jag inte läsa kurslitteratur.

Ska rubriken skrivas först eller sist?

Jag har lärt mig at rubriken är det som man ska skriva sist. Ändå vill jag alltid skriva den först, fastän jag egentligen inte har nån anning om vad jag ska skriva. Det brukar alltid (läs: nästan jämt) bli något helt annat i slutet än något man börjar skriva på ibörjan.

Det första stycket skrev jag för fyra timmar sen. Sen dess har jag hunnit med tre saker. Gå ut med hunden. Hjälpa Hs mamma med sin Mp3 över telefon. Och. Tittat på OS. Jag har ont i käkarna och axlarna efter hur jag spänner mig.

Ingen har påpekat hur fel jag skrivit vägskäl. Två tycker jag borde fortsätta. För er två fortsätter jag. Imorgon kommer troligvis båda mina två inneboenden och hälsar på.

Däremellan ska jag baka chokladkakor. Skurna sådana.

För övrigt
tycker jag alla gör en bra Insats. Oavsett fjärdeplats eller inte.

Vägsjäl

Igår pratade jag för mycket igen.

Idag står jag vid ett vägsjäl.

Fortsätta blogga? Sluta blogga?

Nu ska jag dricka kaffe.

För övrigt kan filmjölksbröd vara riktigt gott.

Mens och Kalla fötter

Mens.
Det gör ont.
Mensvärk. Det har jag. Inget att hymla med. Varje månad. En dag.
Oftast har jag bara ont men kan göra allt jag borde.
Men helst gör jag som idag. Ligger nerbäddad i soffan med vetevärmare och filt. Och nåt på tv.

Inatt vaknade jag av att jag hade ont.
Har aldirg hänt förr.
Så, in med vetevärmaren i micron och en värkis i magen. På med tv för att sysselsätta mig. Gissa vad som går på tv just då? kl 3 på natten? KALLA FÖTTER! Klart en favoritserie! Har ni inte sett den! Gör det!

"En brittisk drama/komediserie med James Nesbitt, Helen Baxendale, Hermione Norris, John Thomson, Robert Bathurst, Fay Ripley och Jacey Sallés. Serien producerades av Granada Television och serien sändes i fem säsonger (32 avsnitt) mellan åren 1997-2003 i TV4. Kalla Fötter har vunnit flera priser, bl a Guldrosen 1997 för bästa pilotavsnitt. Serien utspelades i den brittiska storstaden Manchester(spelades in Alderley Edge utanför Manchester) där Adam, Rachel, Karen, Pete, David och Jenny bor och vi får följa deras kamp mot vardagen, familj, förväntningar, jobb, vänskap. I serien får vi uppleva hela det mänskliga känslospektrat från djupaste kärlek till den djupaste sorg." Källa WIKIPEDIA.

Det är lite extra roligt att serien vunnit Guldrosen för bästa pilotavsnitt, om man har sett pilotavsnittet.... Haha.

Här är ett klipp en några säsonger in i serien:

Tyvärr har jag inte kvar boxen... den brann upp......

För övrigt så är jag sugen på hamburgare.

Tre minuter

Mindre än tre minuter har jag på mig, att skriva. För kl. nio ska jag börja plugga. Hur jag nu ska orka det. Kroppen hänger, och ögonen vill bara surra ihop sig.
Och allergiskt reaktion.

Ett tag har jag trott att det varit mina vantar som utlöst allergireaktionen. Eftersom mamma har stickat dom. Inte för att jag är allerisk mot mamma. Men mot katterna som mer än gärna ligger i hennes knä, när hon stickar.
Hmm.

Men så kan det ju inte vara? Eller?
Fast, jag ska inte gnälla hundägare och pälsdjusrallergiker som jag är.

För övrigt
undrar jag om det är ok med hur mycket litteratur som helst.

snygg, effektiv och glad

Idag ska jag vara snygg effektiv och glad.
Och inte som igår.
Mindre sygg, helt oeffektiv och inte alltid jätteglad.

Funderade till och med på om jag skulle ta en tv-fri dag. Det mår man bra av. Sen kom jag på att det är Navy-CIS idag. Så jag skjuter upp den tv-fria dagen ett tag till.

För övrigt önskar jag mig en kökstermometer med kombinerad timer i. I namnsdagspresent. Det är den 18 februari.

RSS 2.0