misswar

På tisdagmorgonen brukar jag försöka gå och simma. Under januari och februari har jag nu hunnit iakta några saker. Det är inte alltid samma personer som simmar, ibland kommer det någon eller några som jag inte sett tidigare, men på det stora hela är vi samma morgonsimmargäng.

Jag brukar satsa på att vara i bassängen ungefär kvart över sju. Det går inte alltid, som i morse tillexempel, då var jag lite sen. När jag kommer till omklädningsrummet så håller de flesta på att klä på sig och göra sig iordning för att gå till jobbet. Vattenpalatset öppnar redan kl. 06.00. Väl ute i bassängen gäller det att hitta en bana att simma på, jag brukar ta bana 5. Första kvarten brukar det vara lite trångt bland banorna då alla har inte riktigt förstått poöngen att man flera på samma bana  och att man då håller till höger.

När klockan börjar närma sig tjugo i åtta då brukar bröstsimmaren komma. Han guppar på ett helt annat sätt i vattnet än vi andra vanliga människor, destuom har han skägg så han är lätt att känna igen. Ungerfär samtdigt som mig brukar tanten i blå baddräkt både komma och gå, jag brukar komma lite tidigare och gå lite före, men annars så håller vi ungefär samma tidschema. Sötast är farbrorn som tränar. Han har något på fötterna och simmar/går sakta sakta längs basängkanten. Ibland brukar damen med brillor simma på banan bredvid honom och ibland stannar de och pratar lite.

Surast är mamman med dottern på ca 11-12 år. Hon ser i alla fall surast ut. Men hennes dotter får två olika skeonader i bassängen och på land. Som en fisk i vattnet, medan hon är smal som en sticka på land och ser ut att gå av när som helst.

För övrigt så är mina matidéer helt slut.