misswar

Eskilstunakuriren den 6 september
Så länge kvinnor krävde jämlika löner och tog ifrån oss kavajen och slipsen fick det gå an. Men någonstans måste det finnas en gräns. Häromdagen var jag på en mässa med flera tusen besökare. På grund av mässans natur var besökarna till övervägande antal män. En subjektiv bedömning hamnar på 75 procent vuxna män och 25 procent kvinnor och barn. Tillställningen hade ordnat med toaletter i god utsträckning. När jag närmade mig en av dem där ordet "Herrtoalett" var skyltat med stora bokstäver kunde jag se en kö av kvinnor på andra sidan huset. Där fanns damtoalettens ingång. Att det blir kö där fast karlarna är så många fler är inte förvånande. När en kvinna gjort det hon ska, kontrollerat make up och samtalat färdigt med väninnorna har under tiden fyra-fem män klarat av sitt. När jag öppnade dörren studsade jag bakåt. Därinne stod en yngling och två fruntimmer. - Är inte detta herrtoaletten? - Jo, men det är ju så lång kö där så... När jag kom ut efter förrättat ärende stod ytterligare ett fruntimmer där och spejade. - Är det pissoar där inne eller är det vanliga toaletter? Ponera att förhållandena varit omvända? Tänk om jag och en kompis besökt ett ställe där flertalet varit damer och sedan fräckt släntrat in på damtoaletten. Gissa vilket ståhej det skulle ha blivit: - Tittare! Fluktisar! Våldtäktsförsök! Polis! Nästa gång jag går på en toalett som är märkt "Herrar" och hittar kvinnor där ska jag banne mig anmäla för sexuella trakasserier. Antifeministen


Toalettbesök. Hur lång tid tar du på dig när du ska gå på toaletten? (Varför heter det "gå på" för?) Jag är som oftast en som lyckas göra det ganska så kvickt, jag är ialla fall ingen långsittare. Har precis som Antifeministen förundrat mig över att kön på damernas toalett alltid är länge och då funderat i ytterligare ett steg och undrat varför man inte gör dubbelt så många damtoaletter för? Det borde ju minska köerna lite i alla fall...